Bara en dag bland andra

Varför ska det vara så otroligt svårt att hitta motivationen och bli lite disciplinerad? Idag hade jag föreläsning mellan 10-12 "Åh vilken lättsam dag" säger J. Jomenvisst är det väl det! Bara det att föreläsningen utger ungef'är 1/4 av min totala studietid på en dag. Sen ska det läsas massa också. Och planeras. Och struktureras. Läsa igenóm anteckningarna, försöka förstå. Jag är vädligt intresserad av det jag läser om, det är ju ytterst självvalt menar jag. Men ändå, när jag sitter där med näsan ner i böckerna så börjar tankarna segla iväg nån annan stans. Läser en halv sida och inser att jag inte fattat ett skvatt för att jag suttit och tänkt på annat oväsentligt. Sen bara vetskapen om att ha 50-150 sidor framför sig känns värre än pesten, tynger ner mig. 50 sidor i en pocketbok är väl ingenting, men detta känns helt overmäktigt. Varför ska det vara så förbannat svårt att bara sätta sig ner, läsa, nicka instämmande till texten och förstå allt?! Varför lockar alltid andra saker mer än studerina? Varför går en timme så mycket fortare på Facebook än i kapitel 3 i "den svenska politiken"? Varför sitter jag och tänker på vad jag ska äta till lunch/middag/fika när jag läser? Jag blir så trött på mig själv. Hur har alla andra studenter det, lider ni av samma problem som jag? Är det en djurisk inneboende kraft som inte vill att jag ska läsa, lära och utveckals?