Plötsligt hamnar man under en spårvagn

Sommarlov?
Har jobbat en vecka som kontorissa på Oderavdelningen på PIAB. Känns lovande, variation och lite lagom stress! Passar mig perfekt. Det bästa av allt är att ringa ut till kunderna o säga "Hej, det är Emma på Piab i Hede, skulle du vilja kolla på er order...nr.."

Iaf.

En av mina "gamla arbetskollegor" ute på verkstan frågade mig hur länge jag skulloe jobba där,
svar: 10 veckor
kommentar: "Nämen, du får ju inget sommarlov alls du då"

Och även fast jag varit väl medveten om det, så kom det som ett slag i magen. Nä, Jag kommer aldrig mer ha sommarlov. Det handlar inte längre om att jobba några veckor över sommarn, det handlar om att jobba till den dag jag DÖR! Eller åtminstånde går i pension. Jag kan inte föreställa mig det faktumet. Jag vill vara en evig student! Mitt kall i livet är nog strö-kurser på universitetet, slösa bort mitt liv på CSN-lån. Jag kommer att bo i studentkorridor tills det är dax att bli förflyttat på ett hem.

appropå hem,

så började jag på mitt "andra jobb" idag, på Hedegården, ålderdomshemmet här i byn. Tycker att det verkar helt OK faktiskt. Ska hoppa in som extra på kvällar o helger. Imorrn tex, ska jag jobba från
07.30-21.00! puh. Men det går alltid bra att jobba, när man vet att man jobbar mot ett mål. Jag vet att varenda krona jag drar in läggs i resekassan som kommer ta mig på en lååång hääärlig soooolig o varm semester i höst/vinter. Alltid sol i sinnet så går det bra.

Jag är rädd att min iPod håller på att tacka för sig. Hemska tanke! Jag kan inte leva utan den.

Ikväll ska jag åka till Sveg o hälsa på ett gäng sköna brudar som jag saknar så!


en puss! / E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback