Sneaky Steve
Bild från shoenation
Mitt så kallade projekt..
Jag tänkte nu avlägga en lägesrapport:
Det går ju inte direkt framåt om man säger så. Det går åt-helvete dåligt om jag ska vara uppriktig. Producerar cirkus 1 cm stickning/månad.Vad ska man säga? Precision tar tid? Eller så kanske det bara är bra att jag sparar nån sysselsättning till pensioneringen....?
Rapportering/080626
Jag trodde stickningen skulle vara en skön avkoppling, något rogivande och stimulerande. Men så fan heller! Den där stickningen är mitt ständiga dåliga samvete. Jag tänker på hur många hundralappar garnet kostade, hur glad mormor blev när jag sa att jag ville sticka något! Jag tänker på det, ser påsen där stickningen och allt garn ligger. Påsen bara ligger där och skräpar och ger mig dålligt samvete. Det är inte det minsta rofyllt eller stimulerande. Det är en påminnelse om en dålig idé jag önskat att jag aldrig kläckt.
Där vill jag vara
"Ta mig till kärlek ta mig till dans
Ge mig nåt som tar mig någonstans"
Nabotåget t.o.r Trondheim!
Konstaterat om Norge/Norskar:
- Norge är ett snuskigt dyrt land
- Kassörskorna säger "Ha deee" när man betalat och tackat för sig, det är trevligt!
- Norskar är motsägelsefulla. De är hurtiga, goa & glada och ska "gå på tur" samtidigt som näst intill alla röker, eller är ganska så feta.
- Trondheim är en mycket fin ocb mysig stad.
- Norrmän som bryter på italienska är inte lätta att förstå.
- Jag skulle inte vilja bo i det norska samhället "Hell"...
En ny familemedlem?
Nej, det är bara Wilma som är nyklippt :)
Exakt på dagen
Ojojoj vad tiden rusar fort. Känns som igår samtidigt som det ibland känns en smärre evighet bort.
En härligt rolig dag var det iallafall :)
Vilken komplimang
Emma: Jaha, det var ju tråkigt.
Joel: Men jag är glad ändå jag, bara att få se dig! Du är som en skatteåterbäring varje dag du!
En underbar resa
En vecka tillsammans med familjen på semester i ett annat land. Det kan sluta hur som helst, för min del slutade det kanske hur bra som helst. Vi hade det verkligen toppen! 6 personer i åldrarna 3-42 som lever tätt inpå varandra (speciellt med tanke på att vi bode 6 pers i en 4 lägenhet gjord för 4 med 2 extra sängar) och ska samsas och ha det bra tillsammans. Vi var inte osams en enda gång! Knappt en sur min! (förutom av Hannes då kanske, men man kan ju inte begära allt för mkt självbehärskning av en 3,5 åring??) jag är supernöjd och det var verkligen den bästa tänkbara julklappen, tack för det :) Ska bjuda på lite bilder senare, ni får hålla godo med den här så länge.
Värt att veta att denna bild är helt oarrangerad!! Både metal-&peace tecknet kom helt av sig självt!
Goungen :)
Så lika men ändå olika
Moa - Slagit sig ner framför datorn samtidigt som hon pratar i mobilen/hemtelefonen omvartannat.
Ida - Bytt om till ridkläder och gått ner till stallet.
Emma - Packat upp resväskan + handbagaget, sorterat tvätt och lagt in första maskinen.